MALMÖ. Leyla och Azar längtade efter att bilda familj, studera och arbeta i Sverige. Istället blev de isolerade och utnyttjade av sina makar som hushållerskor och sexslavar.
Ställde de inte upp hotades de med att tvingas återvända till Iran. Nu vet de inte om de får stanna på egen hand.
Leyla, 34 år, hade ett bra jobb i Teheran men ville gifta sig och ha barn. Så när en släkting för drygt tre år sedan ville presentera henne för en högutbildad och väletablerad man i Sverige blev hon nyfiken.
Han kom till Iran och de umgicks i en månad. Åldersskillnaden på tjugo år störde henne inte. Inte heller att han varit gift förut och hade barn.
Paret gifte sig och Leyla flyttade till Malmö sedan blev allt annorlunda, ”– Han knuffade mig och gav mig en örfil en gång. Men han kan reglerna och vet precis var gränsen går. Han säger: ”I Iran hade jag kunnat döda dig.”
Till slut insåg hon att de inte hade någon framtid ihop. Hon hade självmordstankar, men fick stöd av kyrkan, kvinnojourer och Kvinnorättsförbundet.
Nu har hon kontakt med en advokat och försöker uthärda till treårsdagen efter att hon kom hit. Det är tidsgränsen för anhöriga med uppehållsrätt att ha en chans att stanna vid en separation. Om de inte har barn ihop eller har levt under ”särskilt svåra omständigheter”. Men dessutom måste de kunna försörja sig själva.
-läs mer på Sydsvenskan och försök förstå vad som är bra med mångkultur, sedan undrar Pettersson om det inte är bättre att ta uppehållstillstånd och medborgarskapet ifrån männen och sedan tack och adjö…Moderaterna lovade inför valet 2010 att det skulle bli möjligt att återkalla medborgarskapet för kriminella invandrare och människohandel är kriminellt. Hur går det med löftet Reinfeldt?
