MELLANÖSTERN. Hamas saboterar alla fredsansträngningar och drar in civilbefolkningen i en konflikt som kan upphöra om attackerna mot Israels civila stoppas, skriver Isaac Bachman.
Efter att Hamas avfyrat mer än 300 raketer från Gaza mot Israel under loppet av bara tre veckor fanns inget annat val än att agera mot den urskiljningslösa raketterrorn och försvara de två tredjedelar av Israels befolkning som levt under konstant hot från de ständiga attackerna.
Israel drog sig redan 2005 helt och hållet tillbaka från Gaza. Vilken är då förklaringen till Hamas oupphörliga attacker, utan vilka Israel inte haft någon anledning att – motvilligt och efter stor återhållsamhet – den 7 juli inleda operation ”Protective Edge”?
Svaret står att söka i Hamas-regimens själva natur och i ett maktinnehav grundat endast på våld, extremism och terror.
De främsta offren för den skoningslösa diktaturen i Gaza är förstås Gazaborna själva. Hamas väljer att dra in den hårt prövade civilbefolkningen i en konflikt som i varje ögonblick skulle kunna avslutas genom att man upphör med de irrationella attackerna mot Israels civila.
Israel gör samtidigt allt för att minimera offren på båda sidor genom enorma investeringar i anti-missilförsvar, skyddsrum och avancerade system för att varna också Gazas befolkning när man tvingas besvara Hamas eld.
Hamas målsättning däremot är den exakt motsatta – samtidigt som man uttalat siktar in sig på enbart israeliska civila som måltavlor uppmanar man också aktivt sina egna civila att inte ta skydd under de israeliska försvarsoperationerna, för att på så vis maximera också de egna förlusterna och genom cynisk beräkning ”vinna poäng” hos det internationella samfundet.
Hamas är en terroristorganisation som tog makten i Gaza genom en mycket blodig kupp som krävde otaliga offer bland den egna befolkningen, inte minst företrädare för den Palestinska Myndigheten.
Organisationen saknar helt en konstruktiv agenda och lever på myten om en fiktiv fiende – det Israel som redan för 10 år sedan lämnade Gaza. För att säkra sitt maktinnehav indoktrinerar den Gazas unga med en extremistisk våldsideologi.
Uppdelningen mellan det Hamas-styrda Gaza och den Palestinska myndigheten på Västbanken har visast sig förödande för fredsansträngningarna. President Abbas i Ramallah representerar i praktiken bara halva det palestinska folket och trots det nominella närmandet mellan Palestinska myndigheten och Hamas har han fortfarande inte ens kunnat besöka Gaza. Hamas ser samtidigt till att effektivt sabotera alla fredsansträngningar.
Hamas-styret i Gaza har inte fört med sig annat än våld, fattigdom och hopplöshet för en hårt prövad befolkning. Att vända den utvecklingen ligger helt i Hamas händer.
Dåvarande PLO-ledaren Yassir Arafat erkände Israel och tog avstånd från terrorism, något som blev början på fredprocessen mellan israeler och palestinier. Också Hamas kan välja att gå den vägen – Israel kommer som tidigare att fortsätta stå redo. Frågan är bara om hänsynen till den egna befolkningen är större än det ideologiskt grundade hatet mot Israel.
Isaac Bachman, Israels ambassad.
-Pettersson inser att det inte är ens fel att två träder men Hamas bär huvudansvaret. De kan få stopp på våldet idag, genom att sluta skjuta raketer mot Israel. Därefter kan de erkänna Israels rätt att existera och visa en vilja till att förhandla…läs lite ur Hamas stadgar så förstår ni…
Hamas stadgar, kända som The Hamas Charter, emotsätter sig alla fredssamtal med staten Israel och understryker terroristorganisationens arbete att förstöra Israel genom ett långsiktigt heligt krig, också känt som jihad. Stadgarna som togs fram 1988 är inte bara antisemitiska utan även fientligt inställda till Västvärlden genom Hamas radikala islamistiska syn.
Stadgarnas hållning är kompromisslös när det gäller Israel. De uttrycker en total motsättning till avtal eller andra handlingar som skulle erkänna Israels rätt att existera. Jihad ses som ett medel att erövra ”Palestina” från judarna och förstöra staten Israel. Det sägs vidare att Palestina består av helig islamisk mark och att det är förbjudet att avböja från denna linje eftersom ingen (inklusive arabiska ledare) har befogenhet att göra så. Upprepade uttalanden från Hamas ledare definierar Palestina som inte bara Gaza och Västbanken utan även hela nuvarande Israel.
I stadgans inledning finns ett citat som tillskrivits det muslimska brödraskapets grundare Hassan al-Banna och som säger att ”Israel existerar och kommer att fortsätta att existera till dess att Islam utplånar det”.
I dokumentet återfinns också många antisemitiska myter som att judarna styr världen och hålls ansvariga för alla krig, särskilt första världskriget. På grund av att judarna inte ville acceptera Koranen, och därmed förolämpade Allah, förtjänar de endast att leva ett liv i förödmjukelse och misär.
Här följer några utdrag ur stadgarna: ”Israel existerar och kommer att fortsätta att existera till dess att Islam utplånar det.”
”Det finns ingen lösning för den palestinska frågan förutom genom jihad” Artikel 13
”Att genom jihad befria Palestina är en individuell plikt” Artikel 15
”Att lämna kampen mot Sionism är högförräderi” Artikel 32
”Profeten, Allah välsigna honom och ge honom frälsning, har sagt: ’Domedagen kommer inte komma förrän muslimer bekämpar judar, när juden kommer att gömma sig bakom stenar och träd. Stenarna och träden kommer att säga O muslimer, O Abdulla, det finns en jude bakom mig, kom och döda honom.’” Artikel 7
”Den sionistiska planen är gränslös. Efter Palestina kommer sionisterna fortsätta från Nilen till Eufrat. När de etablerat sig där kommer de fortsätta att expandera” Artikel 32
”Med sina pengar tog de kontroll över världens medier, nyhetsbyråer, press, bokförlag med mera…de låg bakom den franska revolutionen, den kommunistiska revolutionen och de flesta andra revolutioner vi hört talas om, här och där. Med deras pengar skapade de hemliga sällskap som Frimurarna, Rotaryklubbar, Lions och andra i olika delar av världen med målet att sabotera samhällen och uppnå sionistiska mål. Med deras pengar kunde de kontrollera imperialistiska länder och få dem att kolonisera många länder för att utnyttja deras resurser och sprida korruption.” Artikel 22