Hundratals skadades och över 60 personer dödades av bilbomber i Iraks huvudstad Bagdad under lördagen.
Irak firar Eid-fitr
Nio olika attentat utfördes vid kaféer, moskéer, marknader och trafikerade gator i Bagdad på lördagen, och dödade minst 60 människor, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Även platser utanför huvudstaden drabbades. I staden Tuz Khurmato, 17 mil norr om Bagdad, sprängde en självmordsbombare sig själv med en bilbomb som samtidigt dödade tio andra människor och skadade 45, uppger polis- och sjukhuskällor.
Attentaten skedde i samband med att irakierna firade högtiden Eid al-fitr som markerar fastemånaden ramadans slut. Det uppger polis- och sjukhuskällor. Minst 140 personer skadades i attentaten.
Bilbomberna exploderade i områden där det huvudsakligen bor shiamuslimer. Bomberna utlöstes bland annat på kaféer och vid moskéer, platser där många människor samlas för att fira Eid al-Fitr som avslutades på lördagen.
Fastemånaden ramadan har i år varit den blodigaste på flera år i Irak, med över 800 dödade.
Olli konstaterar att som vanligt är det Alis sunnimuslimer som utför dessa fega dåd, som ju endast har civila som offer. Sunnimuslimer är i Irak i minoritet, men har trots det haft de flesta makthavarna sedan landet bildades efter första världskrigets slut. Det bildades av den segrande Alliansen, och för att det Osmanska kalifatet föll ihop som en misslyckad sufflé. 1917-18 erövrades Irak helt av britterna. I freden i Sèves 1920 fick GB Irak som brittiskt mandat enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar.
Irak hamnade alltså under brittiskt mandat, men redan 1932 erkändes landet som en egen stat, som dock förblev beroende av GB till 1958, när kungen Faisal II mördades i en militärkupp. 1963 följde en ny militärkupp och sovjetorienterade officerare kom till makten. 1968 gjordes landet till en enpartidiktatur under Baathpartiet och Ahmed Hassan al-Bakr. 1979 grep Saddam Hussein makten i revolutionsrådet och lät utse sig själv till president. Under hans styre var landet en hård diktatur.
Ett förödande krig mot Iran 1980–1988 orsakade en ekonomisk kris. Irak ockuperade då Kuwait 1990. I början av 1991 anfölls Irak efter FN: s godkännande av en koalition ledd av USA, som snabbt besegrade Saddam. Man uppmanade oppositionen att ta till vapen mot Saddam Husseins regim, men när de inte fick militärt stöd slogs upproren ned av regimen.
2003 anfölls Irak på nytt, nu utan FN-mandat och av huvudsakligen amerikanska och brittiska styrkor (se Irakkriget). Som orsak angavs innehav av massförstörelsevapen och – efter 11 september-attacken 2001 – förmodat stöd till al-Qaida. Beskyllningarna har inte kunnat bekräftas eller förnekas och betraktas av många som svepskäl.
Irak hamnade i ett kaotiskt tillstånd där väpnade grupper bekämpade ockupationsstyrkorna och den nya politiska ledningen. En demokratiskt vald irakisk regering tillträdde den 20 mars 2006, och ersatte den interimsregering som tillsatts av ockupationsmakten USA. De Natoledda styrkorna blev kvar i landet längre än beräknat.
Men nu är det den Sunnimuslimska minoriteten (32-37 %) som för ett blodigt och fegt krig mot enbart civilister. Den Shiitiska majoriteten (60-65 %) har ännu inte fört landet till inbördeskrig, men den dagen kommer allt närmare om den sunnitiska minoriteten med hjälp av jihadister och Al-Qaida- terrorister fortsätter sina bombräder med bilbomber och självmordsbombare.
Då kan intensiteten i det inbördeskrig som då kommer, bli mycket värre än vad det är i Syrien. Då Irak är ett mer koncentrerat land än Syrien, beroende på att stora delar av Irak är öken.
