I tingsrätten berättade den 45-årige chauffören att han blivit lurad av en ”mellanhand” och att den berättelsen friade honom. Enligt tingsrätten har den inte inte kunnat motbevisas av åklagaren.
Chauffören berättade att han köpt handlingarna för 40 euro, knappt 400 kronor av en kontaktperson i Bulgarien som enligt chaufförens egen berättelse gav intryck av att vara en myndighetsperson. Den historien friar honom helt vilket väcker upprörda känslor i åkeribranschen.
– Det är en häpnadsväckande dom. Uppenbarligen går det att dra vilken story som helst i det svenska rättssystemet och bli frikänd. Tyvärr innebär det här ett fribrev för dom som utnyttjar utländska chaufförer. Det är uppenbarligen bara att blåsa på därute på vägarna, säger Thomas Morell, regionchef för Sveriges Åkeriföretagare i Skaraborg.
Gripandet av den makedonske chauffören i Njurunda i september har väckt uppmärksamhet i transportbranschen i Sverige som ett exempel på den sociala dumping som förekommer i åkeribranschen. Det har blivit allt vanligare med utflaggning av åkerier till låglöneländer och underbetalda utländska chaufförer på de svenska vägarna. Det har rapporterats om löner på under 13 kronor. I Sverige och Norge har det gjorts beslag av 150 falska körkort, enligt polisen i Västra Götaland som har ett riksuppdrag att bevaka utvecklingen på området.
– Domen i Sundsvall är allvarlig. Den åsidosätter säkerheten på våra vägar och ger en signal till polisen på våra vägar att det inte lönar sig att rapportera den här brottsligheten. Signalen är att det inte behövs något körkort och om man ertappas så är det bara att hitta på en historia, säger Thomas Morell till Mittnytt.
Chauffören i Njurunda arbetade för ett svenskt åkeriföretag med säte i Norrköping som körde för den välkända danska speditören DSV. Till det yttre framstod alltså transporten som fullt legal, men när polisen ber att få titta på chaufförens handlingar visade det sig att pass, id-kort och körkort var förfalskade. Hans papper gav intryck av att han var medborgare i EU-landet Bulgarien, och alltså hade rätt att köra lastbil i Sverige men i verkligheten var han makedonier.
I Sverige har det förekommit lågbetalda makedonska chaufförer med falska papper på vägarna som mer eller mindre levt i sina lastbilar i upp till nio månader i sträck, och inte heller den här chauffören har kunnat visa upp fast bostadsadress i sitt hemland Makedonien.
Men det är inte hans bakgrund eller arbetsvillkor som intresserat rättsväsendet i Sverige, utan hur det kom sig att hans papper var falska.
Själv berättar han i förhören att han sökte bulgariskt medborgarskap 2009 och att han kom i kontakt med en mellanhand som skulle hjälpa honom med proceduren. Det tog fyra år och kostade 40 euro men till slut fick han bulgariskt pass, id-kort och körkort som hämtades ut på en polisstation i Bulgariens huvudstad Sofia.
Såväl Interpol som Statens kriminaltekniska laboratorium har dock konstaterat att handlingarna var falska, och chauffören hävdar att han alltså blivit lurad. Som stöd för sin berättelse visade han i tingsrätten upp en rad tidningsartiklar om korrupta tjänstemän i bulgarien som utfärdade falska handlingar till makedonska medborgare.
Sundsvalls tingsrätt valde att lyssna till chauffören och han friades därmed från misstankarna om såväl brukande av falsk urkund som olovlig körning. Åklagaren har inte kunnat motbevisa honom, konstaterar tingsrätten i sin dom.
Frågan om han överhuvudtaget har förarutbildning och rätt att köra lastbil styrks av en enda uppgift, hans eget påstående att han hade rätt att köra lastbil i Makedonien.
