Nedan en krönika från tidningen Norra Skåne
Det senaste decenniet har en säregen nyhetsrapportering om ”släktfejder” i våra större städer blivit återkommande.
En naiv läsare som bara ser de rapporterade konturerna utan att själv kunna fylla ut innehållet måste bli ytterst konfunderad. Våldsamma släktbråk med 50–60 inblandade i sammandrabbningarna på gator och torg, på sjukhus, till och med i rättegångssalar framför närvarande polis. I Malmö har en komplicerad släktfejd pågått till och från i snart ett decennium. Det har skjutits på öppen gata och butiker stuckits i brand. En medlare med kopplingar till båda släktgrenarna tillkallades från Tyskland, men freden varade inte länge.
Vad i hela friden pågår i dessa fejder? Varför så många deltagare och varför är de så arga? I Sverige är det gissningsvis bara släktforskare som ens kan namnge 50 manliga släktingar. Vem skulle hitta anledning till stora knivslagsmål med dessa sysslingar och bryllingar? Otänkbart.
På onsdag (20/5) utkommer tack och lov den svenska översättningen av en bok av den amerikanske juridikprofessorn Mark S Weiner som gör sådana fenomen begripliga, Klanvälde – från stamsamhälle till rättsstat (Dualis förlag). Förklaringen till så storskaliga och för en modern betraktare mycket främmande konflikter är att det handlar om grupper som är organiserade enligt klanmönster. Weiner fokuserar inte specifikt på Sverige, men det han förklarar i boken kastar värdefullt ljus över de nya konflikter vi sett här hemma.
I västvärlden är individen och den lilla självvalda kärnfamiljen de centrala byggstenarna. Individer ansvarar för sina egna handlingar och frivilliga åtaganden mot varandra. Konflikter löser man ytterst genom kontrakt och rättsstaten. På det sättet blir det i slutänden staten som är garanten för vi ska kunna leva som självständiga individer.
Men i samhällen där staten är svag eller frånvarande kan inte staten fylla den funktionen – individen skulle bli för sårbar. Där blir det klanen, inte kärnfamiljen eller individen, som står i centrum. Klaner är stora släkter som delar en verklig eller föreställd anfader, där lojalitetsbanden inom gruppen är ytterligt starka.
Klanen ger den enskilde skydd, men hon får samtidigt samma förpliktelser mot gruppen. Den enskilde ställs till svars för vad andra i klanen gjort – som alpinister förbundna vid samma livlina. Därför får klankonflikter stora dimensioner och blir väldigt svårlösta.
En förutsättning för den moderna statens framväxt i västvärlden var att klanerna trycktes tillbaka. Nu hittar vi dem bara som emblem på skotska whiskyflaskor. I andra delar av världen har den processen inte ägt rum.
Tidigare var detta en fråga som bara engagerade specialintresserade socialantropologer. Men klanstrukturer har på senare tid dykt upp i Sverige. I senaste numret av tidningen Fokus beskrivs hur den organiserade brottsligheten i Södertälje domineras av en handfull släkter.
Det är en skrämmande skildring av förgreningar som penetrerar hela lokalsamhället, ända in i politiken och myndighetsvärlden. Staten börjar vittra vid mötet med klanlogiken när den inte förmår hålla emot. Här krävs kunskap om hur man ska motverka detta uråldriga fenomen som nu är tillbaka.
-Pettersson ser att krönikan inte är undertecknad med något namn och att skribenten lyckats undvika att nämna invandrare och invandring en enda gång. Annars är det bra.
Klansamhället och därmed invandringen hotar hela vår existens som en modern rätts- och välfärdsstat.
Läs gärna artiklarna om sagorna i Södertälje där några klaner har makten ända från dörrakten på krogen, till handläggare på kommunen, som hyresvärdar och ända upp i riksdagen.
Passar vi oss inte kommer klanerna att ta oss bokåt i tiden, ända tillbaks till Mellanösterns strider…