Minns ni om då när jag för några dagar sedan skrev om att Mona Sahlin var lite arg på min stad Malmö? Vi i vår stad hade ännu inte ordnat till något projekt där vi hjälper ungdomar från att radikaliseras att resa till hemländer för att skära av huvuden på sina medmänniskor.
Nu är det ordnat och Allmänna arvsfonden står för en del av pengarna, 4,2 miljoner som ska till för detta 3-årsprojekt som min stad är projektägare åt. Jag har skrivit till projektledare Aida Omahic Music med en del frågor och en begäran om projektbeskrivningen. Idag kom den.
Ännu har jag inte hunnit att lusläsa detta 33-sidiga alster då det är väldigt flummigt långt och välskrivet, vi har problem. Vi har problem med radikalisering, extremism, utanförskap, maktlöshet, kriminalitet och islamofobi. Min stad Malmö med dess omnejd känns verkligen som förlorat.
Men så har vi de käcka projektaktörerna som ska samtala, ha workshops, filma, ha bönestunder, musicera, fånga upp barn som varit i väpnade strider, engagera föräldrar, prata teologi på neutral mark och emellan allt detta ska man ha möten, möten och möten.
Alla projektaktörer är beskrivna som mycket kunniga inom sina områden och har goda erfarenheter att ta till och använda sig av i vårt nordliga förut så trygga land då dessa herrar verkat både i Afrika och Mellanöstern. Det låter så bra, men så vaknar man till och blir faktiskt rädd……tänk om.
Tänk om detta också blir en flopp liksom när arbetsförmedlingen anställde invandrare som etableringslotsar till sina landsmän och det rekryterades för glatta livet till Islamiska Staten, huvuden skars av………..jag menar INTE en gång till.
Hur som, nu ska det kavlas upp ärmarna för något som undertecknad inte i sin vildaste fantasi kunde ana att man skulle behöva hålla på med i min stad då allt skulle bli så bra bara vi blev fler och så olika med hemskt olika värdegrunder……..det slog så fel, vi är inte lyckliga.
Varningsklockor dånar i mitt huvud, och jag har både onda aningar och funderingar, tar Islamakademins imam Salahuddin Barakat avstånd från Sharialag, det kan jag ännu inte svara på och berätta för er för han har inte svarat mig på den lilla frågan fast han har haft en hel vecka på sig.
Om vi tar en titt på ”laguppställningen” för projektet:
Salahuddin Barakat, erkänd rättslärd teolog och föreläsare, Islamakademin.
Henrik (Ebrahim min not) Melius, spetskompetens i arbete med utsatta grupper i mellanöstern.
Rafi Farouq, specialistkompetens inom avhopp från kriminella rörelser – Flamman Ungdomarnas Hus
Felix Unogwu, statsvetare och specialist i CEWS och deradikalisering.
Och här ett litet exempel på en trygghets och dramaövning (obs trikåvarnig)……..
…..Barnen och ungdomarna ska ställa sig frågor i workshop ”gestaltning”:
”Läs upp frågorna för deltagare som svarar med att gestalta ett svar.
Det är helt tyst när övningen pågår.
Frågor: Är du en sådan som…
Tycker att det du säger gör skillnad?
Känner att du får vara med och förändra?
Duger du som du är?
Tycker att du är demokratisk?
Är Sverige till för alla?
Känner du dig trygg?
Tycker att du själv får vara med och bestämma om ditt liv?
Tycker att alla får vara med och bestämma?”
Såklart står där en himla massa mer i projketbeskrivningen och man blir även hänvisad att läsa lite av kriminologen Jerzy Sarnecki…….
(Bild:Projektgruppen Våra Liv. Från vänster: Rafi Farouq, Felix Unogwu, Aida Music Omahic, Henrik Melius och Salahuddin Barakat)
