Den 3 november beslutade kommunstyrelsen i Kalmar att ge Johan Persson (S) delegation på att köpa in fastigheter till ensamkommande minderåriga för upp till 150 gånger prisbasbeloppet (150 * 44 500 kronor = 6 675 000 kronor) utan att kommunstyrelsen behöver godkänna fastighetsaffären. SD (jag) yrkade avslag på förslaget till beslut.
För drygt en månad sedan ville Kalmar kommun köpa Kolbodagården men köpeskillingen stannade på ca 8,5 miljoner kronor och gick därmed över det belopp som Johan Persson kunde ta beslut på utan att gå till kommunstyrelsen för att genomföra köpet.
Då valde man istället att lösa det genom att Kalmarhem köpte Kolbodagården. Kalmarhem får nämligen enligt bolagsordningen köpa fastigheter upp till 300 gånger ett prisbasbelopp (300 * 44 500 = 13 350 000 kronor) utan att man behöver ett godkännande från kommunstyrelsen. Uppenbarligen har majoriteten inte velat få upp köpet på dagordningen i kommunstyrelsen.
Kalmarhem kommer sedan skriva ett hyresavtal med Socialförvaltningen som sedan hyr Kolbodagården för att använda den för ensamkommande minderåriga.
Den som läst det senaste blogginlägget om kostnaderna för ensamkommande minderåriga, vet säkert att Socialnämndens ordförande i Kalmar heter Roger Holmberg och inte är särskilt intresserad av att svara på frågor. Han har till och med informerat vår ledamot i socialnämnden att jag inte skall ställa frågor till honom.
Det som säkert inte så många känner till är att Roger Holmberg även är styrelseordförande i Kalmarhem! Det innebär att han nu både köper in fastigheter och hyr ut dem till sig själv. Visst är det väldigt praktiskt! Det gäller att sköta det smidigt inom den kommunala verksamheten. Praktiskt att skriva hyresavtal med sig själv! Vem skall ta hem vinsten?
Frågan är om det är den numera permanenta asylförläggningen Kobodabaden som är granne med Kolbodagården som tagit ”död” på verksamheten vid Kolbodagården och tvingat ägarna att lägga ner verksamheten och till slut sälja fastigheten. Det har varit problem tidigare.
”Utan tvekan spökar Kolbodabadens historia av flyktingmottagning för 20 år sedan fortfarande. Bråk och oroligheter ledde då till att byborna vände sig mot boendet.
Lars Stejdahl, som då drev vandrarhemmet Kolbodagården, berättade att han tappade kunder och gjorde stora ekonomiska förluster.”