Igår eftermiddag hamnade jag i Afrika på min väg hem och jag tog ingen omväg. Hela jordens befolkning häckar i Malmö men 
afrikanerna jag såg igår är inga personer som jag någonsin mött i arbetslivet. Vad gör dom om dagarna och nätterna?
Är dom skygga varelser eller har dom fattat galoppen om spelreglerna i mitt land att det regnar manna från himmelen och dom har begåvats med sked, en stor sked. Jag ser dom som ständiga semesterfirande och i går firade dom nationaldag. När vänder dom åter till sin nation? När bygger dom Afrika?
Alla är svenskar till och med dom som firar ett annat land………..men att vara svensk nuförtiden är numer ett samlingsnamn för multikulti. I går kväll lyssnade och tittade jag på Almedalsrapporteringar på Tv och personerna var många vill jag lova som antingen fått eller tagit mitt land.
Där fanns Mehmet Kaplan, islamistisk miljöpartistextremist och tillsammans med en utländsk folkpartist var dom värst, de kränkte mitt land å det grövsta. Jo där var även vänsterskribenten och förortaren som även de slaktade mitt ursprung.
Dessa två helt nuförtiden vanliga extremister i landröveri hävdade att Sverige är allas och att vara svensk är att vara som andra nationers landsmän är. Man bygger ett nytt Sverige där vi representanter från urbefolkningen har försvunnit eller åtminstone ska hålla käften och gilla det nya läget, allt är bättre nu än förut enligt dessa två herrar medan jag med flera ser att vi går mot ett splittrat multikulturellt samhälle där vi redan på många
ställen redan är, i kaos och kravall.
Det var nu jag ville som i gamla tider be om luktsalt och lägga mig med benen högt och huvudet lågt. Giv mig styrka, mitt vikingablod kokar. Till och med katten mådde illa och kräktes.
Mitt hjärta blödde när jag hörde den gotländske mannen förmedla att han inför sina barn inte var stolt för hur Sverige blivit, upploppen i städerna är inte svenskt.
Denna man ingav mig hopp. Gotlänningen blev avbruten under sin lugna och eftertänksamma betraktelse av vårt land i förvandling av riksdagsislamisten Kaplan som avbröt och avbröt och avbröt, kan ingen be islamister hålla sin mun!
Vi finns vi som ser att det gått alldeles för långt i den svenska ivern att vara till för alla alltid, alla förutom då för oss som endast har ETT land och en nationaldag, för oss som endast har Sverige.
Vårt land har realiserats ut,det räcker nu.
