Från DN Debatt
Rumänien har en omfattande plan för att stötta och integrera romer i samhället. Att vissa av dem lockas att tjäna pengar i Sverige utan att arbeta försvårar det arbetet. Nu måste Sverige och Rumänien samarbeta i frågan om gatutiggeriet, skriver Rumäniens ambassadör i Sverige.
Det är bara genom samarbete mellan Sverige och Rumänien som frågan om de romer av rumänskt ursprung som i dag antingen har valt eller varit tvingade att tigga på gatorna i olika svenska städer kan lösas.
Syftet med den rumänska regeringens ansträngningar – med egen finansiering eller genom EU-medfinansierade program, är att integrera romerna i det samhälle där de lever och har sina familjeband. Det är genom utbildning och familjestöd som de har möjlighet att få ett arbete. Rumänien har organisationer och särskilda program för att hjälpa dem som vill hitta ett arbete. Arbetslösheten på 5,6 procent är hälften av EU-genomsnittet.
Det finns omfattande program i Rumänien för så kallad ”positiv särbehandling” av den romska befolkningen, som bland annat innefattar ett visst antal platser på universiteten (500 per år) och annan högre utbildning (3.000). Rumänien har som nytt medlemsland inom EU haft svårt att tillgodogöra sig de olika EU-program som finns, beroende på bristande erfarenhet och svårigheter att finna medfinansiärer mitt under finanskrisen.
En femtedel av de program som Rumänien har fått tillgång till genom EU är inriktade på den romska befolkningen och vår förmåga att utnyttja dessa program har fyrdubblats de senaste två åren (förvisso från en låg nivå). Dessa EU-program drivs i Rumänien av romska frivilligorganisationer och inte av myndigheterna. Under ett av de aktuella programmen finansierat av European Social Fund nåddes 50.000 personer, huvudsakligen med romsk bakgrund, av insatser för utbildning och arbetsträning. Genom ett annat program har 1.200 personer med romsk bakgrund fått anställning som utbildings- och hälsoförmedlare. Andra insatser syftar till att upplysa romska föräldrar om farorna med att ta sina barn ur skolorna.
Precis som alla andra EU-länder har Rumänien ett sjukförsäkringssystem med ett försäkringskort. Alla som är anställda, pensionerade, arbetslösa, studenter eller minderåriga har rätt till ett sådant kort. Systemet är obligatoriskt och grundat på olika avgifter. Alla medborgare är själva ansvariga för att skaffa detta kort från den rumänska försäkringskassan och att ha det med sig när de reser.
Gravida kvinnor och nyförlösta mammor i Rumänien har gratis sjukförsäkring och ingår i ett nationellt medicinskt övervakningsprogram med regelbundna hälsokontroller. I Rumänien prioriteras akuta tillstånd, oberoende av nationalitet eller om patienten är försäkrad. Patientens hälsa anses vara viktigare än själva betalningen, det är en fråga som får lösas efter att patienten har fått vård.
Den romska befolkningen, som omfattar 600.000 personer, representeras av tre parlamentsledamöter och 161 borgmästarposter. Sedan 2012 har statsministern en särskild rådgivare för frågor som rör romer.
Listan på program och åtgärder kan göras lång – och omfattar åtgärder inom både kultur, utbildning, arbetsträning och familjestöd.
Vår uppfattning är att det är tre åtgärder som är helt avgörande för att kunna minska eller helt bli av med Sveriges gatutiggeri, som även inkluderar rumänska medborgare av romskt ursprung.
1. Myndighetssamarbete. Samarbetet måste utökas mellan såväl svenska och rumänska myndigheter som mellan olika frivilligorganisationer. Den rumänska ambassaden i Stockholm stöder organisationer som är intresserade av att samarbeta med sina rumänska motsvarigheter. Flera delegationer av riksdagsledamöter, kommunalpolitiker och andra representanter för civilsamhället har besökt Rumänien för att skapa sig en bättre förståelse och knyta nyttiga kontakter. Vår regering är öppen för idéer och tankeutbyte med bland andra svenska politiker och opinionsbildare om hur insatser kan göras mer effektiva.
2. Polissamarbete. Ett utökat samarbete mellan svensk och rumänsk polis behövs för att kunna upptäcka och agera mot människohandel och andra brott, som ibland förekommer i anslutning till tiggeri. Rumänien har i detta syfte skickat ett antal poliser till Sverige. En del röster i den svenska debatten gör gällande att det absolut inte handlar om människohandel eller andra brott i anslutning till tiggeriet. Det är bara nära svensk-rumänsk polissamverkan som kan belägga detta.
3. Översyn av tiggerilagar. Det är viktigt att gatutiggeriet inte uppmuntras i Sverige. I detta ligger en möjlighet för svenska kommuner att förbjuda gatutiggeri om andra åtgärder för att lösa problemen inte hjälper. Tiggeri är förbjudet, inte bara i Rumänien, utan även i ett antal andra EU-länder som exempelvis Danmark och Nederländerna. Att tillåta gatutiggeri i vissa EU-länder, däribland Sverige, underlättar inte Rumäniens ansträngningar att åstadkomma social integration och ökad anställningsbarhet.
Om Sverige väljer att göra det lättare att förbjuda gatutiggeri eller inte är naturligtvis bara en fråga för Sverige. Andra länder som liksom Sverige är medlemmar i EU och starka anhängare av fri rörlighet har dragit slutsatsen att gatutiggeri måste förbjudas. Det är uppenbart för alla att tiggeri, vare sig det äger rum i Sverige eller i något annat land, aldrig har varit och aldrig kommer att vara lösningen på problemet. Att inte uppmuntra tiggeri, som i sig är förödmjukande och förnedrande, skulle göra att integrationsansträngningarna kan få större effekt.
Vår grundinställning är att de rumänska romerna först och främst måste integreras in i det rumänska samhället och inte tigga på gatorna någon annanstans. De är rumänska medborgare och, oberoende av sin etnicitet, lika viktiga för Rumänien som övriga medborgare. De borde inte luras med löften om lättförtjänta pengar utan arbete i andra länder. De romer som är medborgare i ett EU-land och därmed är europeiska medborgare, har rätt till allt vad detta innebär, även att slå sig ner i ett annat EU-land förutsatt att de har ett arbete och inte ligger samhället till last.
Tusentals svenskar födda i Rumänien lever och verkar fullt integrerade i det svenska samhället. Enligt en nyligen publicerad studie av Joakim Ruist vid Göteborgs universitet, ”The Fiscal Consequences of Unrestricted Migration from Romania and Bulgaria”, bidrar var och en av dem med i genomsnitt 30.000 kronor årligen till Sveriges statskassan. Många läkare, ingenjörer, professorer, sjuksköterskor är utbildade i Rumänien. De lämnar ett tomrum efter sig i vårt land som är svårt att fylla. Rumänien tar denna kostnad och gör dessa uppoffringar i den fria rörlighetens namn.
Låt oss sluta peka finger åt varandra och i stället hitta pragmatiska lösningar så att fler kan hitta arbete och människovärde genom integration, utbildning och familjestöd.
Răduţa Matache, Rumäniens ambassadör i Sverige
-Pettersson håller med. De rumänska zigenarnas problem ska lösas i Rumänien…
Aftonbladet har en omröstning om tiggeriet, klockan 14:50 såg resultatet ut som nedan
